Vanliga diagnoser

Vanliga diagnoser

En lista över vanliga begrepp och diagnoser som relaterar till projektet presenteras nedan.

Dolda funktionsnedsättningar

Dolda funktionsnedsättningar är funktionsnedsättningar som inte lämnar några fysiska spår och därmed inte syns utifrån. Dessa kan vara medfödda, dyka upp efterhand, eller efter en stroke. Exempel på dolda funktionsnedsättningar är Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och Afasi.

Neuropsykiatriska Funktionsnedsättningar (NPF)

Begreppet Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är ett samlingsnamn för ett flertal olika diagnoser som påverkar hur hjärnan arbetar och fungerar. Några av dessa diagnoser är Autismspektrumtillstånd, ADHD, och Tourettes syndrom.

Autismspektrumtillstånd (AST)

Autismspektrumtillstånd (även Autismspektrumstörning) är ett samlingsbegrepp för funktionsnedsättningar som faller inom autismspektrat. Gemensamt för alla är att de i olika utsträckning involverar svårigheter med social interaktion, kommunikation och föreställningsförmåga. Personer med någon typ av AST kan också ha svårigheter med tidsuppfattning och organisationsförmåga. Exempel på diagnoser är Aspergers syndrom och autistiskt syndrom.

Autistiskt syndrom

Autistiskt syndrom medför bland annat nedsättningar inom helhetsförståelse, socialt samspel och kommunikation, planerings- och organisationsförmåga, fantasi/föreställningsförmåga, minnesfunktioner, beteenden och känslor. Diagnosen kräver en kombination av begränsningar i social förmåga och kommunikation samt ett repetitivt beteende.

Desintegrativ störning i barndomen

Desintegrativ störning i barndomen (även kallat Hellers syndrom) är en form av syndrom som är väldigt likt autism, men som inte debuterar förrän barnet blivit tre år gammalt. Debuten kan dock ske så sent som i tioårsåldern. Vid denna tidpunkt sker en kraftig regression i utvecklingen av barnets olika färdigheter. Barnet kan sluta tala, tappa andra funktioner och blir svårare och svårare att få kontakt med.

Aspergers syndrom (AS)

Aspergers syndrom, även kallat högfungerande autism, är en lindrigare form av autism som framförallt yttrar sig i svårigheter att tolka sociala signaler och kroppspråk. Personer med asperger har ofta normal eller hög begåvning och kan dras åt specialintressen (likt autistiskt syndrom).

Atypisk autism

Exakt vad som skiljer Atypisk autism från de med autistiskt syndrom eller aspergers syndrom är idag inte helt uppenbart. De som får diagnosen Atypisk autism uppfyller av olika anledningar inte alla krav för autistiskt syndrom eller asperger, men har ändå så pass stora svårigheter att det inte bara handlar om drag av autism.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD)

En neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som bland annat innebär svårigheter med exekutiva funktioner som inhibition och förmåga att fördela sin uppmärksamhet. Detta yttrar sig i svårigheter att koncentrera sig, hyperaktivitet och impulsivitet. Personer kan även i varierande grad ha problem med tidsuppfattning och organisationsförmåga.

ADHD-H (framförallt hyperaktivitet)

ADHD med huvudsakliga drag åt hyperaktivitet.

ADHD-I (framförallt ouppmärksamhet) (tidigare ADD)

ADHD med huvudsakliga drag åt ouppmärksamhet utan hyperaktivitet (tidigare kallat ADD).

ADHD-C (kombination)

ADHD med drag åt både ouppmärksamhet och hyperaktivitet.

Tourettes syndrom

Tourettes syndrom visar sig genom upprepade reflexliknande rörelser eller läten som kallas tics. Auditiva tics kan vara harklingar eller läten och kan utvecklas till ord eller meningar. Tourettes förknippas ofta med Koproali som innebär ofrivilliga utbrott av obscena ord.

Språkstörningar

Språkstörningar ter sig olika mellan olika individer och förändras ofta genom livet. Språkstörningar kan påverka såväl förmåga att ta till sig språk som att forma sitt eget språk.

Relationer mellan diagnoser

Diagramet nedan visar hur de olika begreppen och diagnoserna förhåller sig till varandra.

FlowChart3